Något övernaturligt

Idag har jag inte gjort mycket, det tråkiga vädret gör mig handikappad och väldigt lat. Jag tänkte att jag skulle ut och springa när det duggregnade men såklart rann det ut i sanden. Nu har jag varit inaktiv i tvådagar, det är väl okej iallafall när det är sånthär väder. Jag har liksom lovat mig själv att börja få lite mer rutin på livet, att jag försöker gå upp vid 9 på morgonen och äta frukost, kanske göra något vettigt, ta en promenad eller jogga, jag behöver ju det för mitt blodtryck som är lite lågt, inte jättelågt men senast låg det väl på 105/68 har jag för mig, så övertrycket är lite lågt, det "botar" man genom att röra på sig lite mer, blodet fastnar ju i benen annars, för er som inte visste finns det små klaffar i venerna i vaderna, de "trycker" upp blodet mot hjärtat igen, men de blir ännu bättre om man spänner vaderna lite. Jag blir ibland helt blå om fötterna till exempel, då får jag vicka på fötterna och spänna vaderna så försvinner det. 

Iallafall, jag har skrivit min ansökan om vikarie jobb i komunen till dagis och förskolor, det känns bra, ska skicka det imorgon också bara. Pappret som jag fyllde i blev lite kladdigt kanske, men övning ger färdighet : P 

Josefin var här en stund också, vi kollade på den underbara filmen "Ladder 49" Den är så bra, så sorglig också, man blir sugen på att följa en brandstation i vardagen, dokumentera med kameran. Det har jag ju gjort lite en gång när vi med skolan var på studiebesök. Det var ju hur kul som helst! Kan lägga upp lite bilder från det imorgon om jag inte har något bättre för mig. Josefin berättade också mer spökhistorier från jobbet, ett ålderdomshem jag också jobbat på, tydligen går gammlingarna igen nu och idag när Josefin skulle in och fixa med tvätten så precis när hon kommit in i rummet ser hon att närvaro-knappen är på, (folk i hela huset ser att man är där, om det skulle hända något) hon kunde inte förstå varför den lyste men tänkte inte på det och stängde av den för att hon inte skulle glömma den sedan när hon gick ut, hon viker tvätt, då med ryggen mot närvaro-knappen, när hon vänder sig om och ska gå ut så lyser den igen, då blir hon lite chockad, tänkte att det där går inte, hon hade inte kommit när den och inte vifftat med kläder eller så, hon tyckte det var äckligt att det var precis bakom ryggen på henne. Hon sa lite lågt för sig själv "Okej, det där var lite läskigt" och gick ut därifrån. Hon är inte rädd för "spökerna" hon tror inte dom vill något illa, men ändå.

Tror du på övernaturligt?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0