Först blev jag helt ställd, det var ju som jag! Fast sen såg jag, nej, inte riktigt, att hon inte kan behålla maten, det kanju  jag. Men det är ändå lite samma grej, fast jag har inte sjunkt så långt ner heller. Ibland är det bara förjävligt, inte så att jag vill dö, men jag kan också få sådana hopplöshets känslor och bara gråta, x antal gånger förra veckan till exempel. Jag känner nog också igen mig lite i det där att ha ett mål med dagen, som att träffa någon eller så, bara ett mål så man orkar gå upp, annars kan man lika gärna ligga kvar i sängen. Jag har inte haft ett "mål" på flera dagar, hela förra veckan, kanske därför jag gick upp först 12, fastän jag kanske vaknade vid halv 11 men att jag bara suttit med datorn, men inte äns då gjort något speciellt. 

Om ni inte läst artikeln tycker jag ni ska göra det, det står om annat också, egentligen ska väl sidan heta "dåliga nyheter" men att dåliga nyheter kan bli lite bättre om man läser där, om hur andra har det och hur de tar sig igenom svårigheter.

Lev väl