Niklas "Ah, killar är ju som hundar fan, tjejer är mer som katter"
Jag "Vad menar du?"
Niklas "Jo men hundar räcker det om dom blir klappade på huvudet så är dom nöjda, katter behöver mer, de typ behöver så mycke kel och sånt."
Jag "Ahh jag fattar, typ kliad på magen och bakom öronen och sånt"
Niklas "Nej men, tjejer har det så lätt för sig, killar kan inte få tjejer så lätt som tjejer kan få killar"
Jag "Det har du rätt i, om en kille är på är det bara jobbigt och frågan om han haft sex på länge dyker upp, är en tjej på en kille är han bara så jävla attraktiv"

Men ändå känner jag att det går segt med allt. Jobbet som jag kanske ska ha till sommarn känns inte alls lika tilltalande längre, trots jävligt bra lön. Jag har börjat bli mer stressad igen. Det orkar jag verkligen inte med. Fast nu känns det bra. Nu i skrivandets stund. Måste ut och promenera mer och rensa tankarna. Får väl börja skriva någon jävla bok också. Jag är orolig över min stress, att det ska komma vid "fel" tillfällen, som det också såklart alltid gör. Som på jobbintervju och i fredags på den där 20h festivalen. Den kvällen var väl egentligen rena fiaskot, men slutade ganska gulligt : ) Var på improvisations-teater, det var väl lite småkul sådär.

I lördags var Niklas här, pratade livet och länkade upp till pappa sen, blev lite ledsen, låg ner på golvet och kollade in i ljuset som vi hade tänt, sen bara det vällde över mig, skrattbubblor, jättekul^^, Tårarna rann och jag bara skrattade och skrattade, precis som på healingen för ett halvårsedan. Då såg jag framför mig att en ekorre kom och borrade sig in i min mage, och skrattet bara kom helt okontrollerat. Haha!  Det är så sjukt egentligen, Niklas trode det var pappa som gav mig skrattvibbar typ.

Jag vet inte vad jag ska göra med karlarna. Är jag sån person som folk dras till? Egentligen? Jag lägger inte ut 150 stycken fjortisbilder på mig själv, jag har intressen, vänner och jobb. Eller stryk det sista. Jag har det inte än, men snart. Eller om jag ska söka något annat, jag har inte svårt för att få jobb vet jag nu iallafall. Det känns jävligt skönt!
Folk kommer från höger och vänster och drar i mig, men hallå var inte så på? Jag har också ett liv you know. Men jag har ganska bra liv egentligen, bara inte van vid mitt nya vackra underbara singelliv. Fy fan vad skönt det är egentligen! Tänk att jag slösade ett helt år på honom. Jag blir lite sur på mig själv att jag inte gjorde slut när jag första gången tänkte det. Men jag saknar närheten, det gör jag. Mysa och gosa och bara massa varma pussar. Men inte med fel kille! Haha: P Nej men så är det, man måste träffa rätt typ.

Ligger och lyssnar på Jerry Lee Lewis medans jag skriver, har ni hört hans "Hello Josephine"? När han skrattsjunger? Jag höll på att dö när jag hörde det! Av skratt då! Hjäälp så han är knas. På en låt så pratar han i början, "what? if im hungry? yeaah i could eat some pussy, hahaha" Ooohhh.. Han var typ svartlistad när han debuterade i Amerika, för hans grova musik som handlade om sex och sånt jätte farligt. Eehumm.

Jaja, nu ska jag äta thaimat!

Lev väl eller något.

Puss påre!