Okej, nu går magsjuka runt om i landet igen, jag blir så rädd att jag ska få det, dom som känner mig vet att jag är livrädd för att spy. Det är nog största fobin, min kurator tror att jag kopplar samman det med död, eftersom min pappa kräktes den dagen han dog, att jag försökte koppla ihop hans död med något och det blev kräkningarna då, att man kan dö plattfall av att spy. Men så är det ju inte, jag vet. Men någon som är innött i huvudet som man bärt med sig nästan halva sitt liv så är det klart att det är svårt att bryta fobin och tänka, nej det är inget farligt. Jag skulle hälsa på mormor på sjukhuset här om dagen, samma sjjukhus dit pappa åkte när han dog, jag klarade inte av att ta hissen upp till mormors avdelning, jag vet inte, jag var stressad och hjärnan funkade inte riktigt. Jag kanske skriver lite osammanhängade men jag får inte ihop det bättre nu. När jag hör att kompisar börjar må dåligt och känner sig illamående går det som ett skrikande eko i mitt huvud och allt är kaos. Fick reda på att en vän är sönderstressad, så jag erbjöd att han får komma hit och varva ner, jag bor ju ändå på landet. Dricka gott te, läsa en bra bok och kanske ta en lugn promenad i duggregn.